Kan additiv tillverkning rädda världen? Svaret diskuterades flitigt under AM-dagen på PTC
Hållbarhetskraven inom tillverkningsindustrin ökar snabbt och intresset för metallbaserad additiv tillverkning (AM) är stort. Men hur står sig tillverkningsprocessen ur ett hållbarhetsperspektiv? Det var en av flera frågor som lyftes under AM-dagen när industriföretag möttes på Produktionstekniskt Centrum för att lära mer och dela erfarenheter.
Många industriföretag brottas med vägval på resan mot mer hållbar produktion. För att sprida kunskap och dela erfarenheter arrangerades AM-dagen på Produktionstekniskt Centrum för första gången i slutet av mars. Temat var hur additiv tillverkning står sig ur ett hållbarhetsperspektiv och vilka möjligheter och utmaningar tekniken ger.
– Industriföretag behöver tänka omställning redan idag, för inom en snar framtid kommer hållbarhetsfrågorna att vara avgörande för deras konkurrenskraft. Kraven från kunder kommer att bli allt tuffare. Om man tillverkar produkter som har lång livslängd och som bidrar till den globala uppvärmningen under hela sin livslängd, då är det extra bråttom, säger Leif Johansson, Innovatum Science Park, en av arrangörerna.
Ett 40-tal personer kom för att diskutera och ta del av andra företags erfarenheter och forskares studier. Representanter för Volvo Cars, GKN Aerospace, Procada, Siemens Energy, Sandvik Additive Manufacturing, Fordonskomponentgruppen och forskare från Högskolan Väst gav en bred bild av hållbarhetsarbetet. Här är några axplock från presentationerna:
Claes Fredriksson, forskare vid Högskolan Väst, har under flera år studerat additiv tillverkning utifrån hållbarhetsperspektiv som materialutvinning, transporter, energiåtgång vid produktion med mera.
– Tillverkningsindustrin står för drygt 14 procent av växthusgasutsläppen i Sverige. Additiv tillverkning kan vara ett hållbart val, men löser förstås inte hela problemet. Vilken teknologi som är bäst beror på vilken typ av produkter och tillverkning man har. I vissa fall kan traditionell tillverkningsteknik vara ett bättre alternativ, sade Claes Fredriksson.
Hållbarhet lika viktigt som säkerhet
För Volvo Cars är hållbarhet idag lika viktigt som säkerhet. Företaget har ambitionen att vara klimatneutralt år 2040 och ser additiv tillverkning som en viktig del i hållbarhetsarbetet.
– Vi började använda additiv tillverkning 1988 och har sedan dess successivt utökat användningsområdena. Vi gör exempelvis prototyper, verktyg och reservdelar med hjälp av AM. Våra utmaningar är vår serietillverkning och breda materialpalett, sade Frederic Tholence, Volvo Cars.
Gasturbintillverkaren Siemens Energy i Finspång har tagit steget från att enbart använda AM för reparationer och prototyptillverkning till att idag även serieproducera komponenter till gasturbiner.
– AM-tekniken innebär att vi minskar produkternas vikt och kan tillverka mer komplexa geometrier som ger gasturbinerna effektivare kylning. Med AM är det också möjligt för oss att reparera en komponent flera gånger, sade Mikael Berntzén, Siemens Energy.
GKN Aerospace använder AM-teknik för produktion och reparation av flygmotorkomponenter sedan flera år och började 2017 göra hållbarhetsanalyser för tillverkningstekniker, både olika varianter av AM och traditionella produktionstekniker.
– Genom att titta på hela produktens livscykel blir det möjligt för oss att göra hållbara val, sade Johanna Nylander, GKN Aerospace.
Minimerad materialåtgång
Teknikföretaget Procada tar fram systemlösningar för industriföretag som satsar på additiv tillverkning.
– AM kan vara rätt val för företag som tillverkar stora komponenter i dyra material. Framförallt kan man minimera materialspill och det material som trots allt blir över kan återvinnas. En förutsättning är dock att AM-tekniken ger lika hög kvalitet som med traditionell tillverkning, sade Petter Hagqvist, Procada.
Dagen avslutades med intressanta diskussioner och workshoppar där flera produktionsprocesser demonstrerades i labbmiljön. En av deltagarna var Daniel Karlsson från Jobro Sheet Metal Technology som tillverkar komplexa plåtdetaljer.
– Vi befinner oss i starten på vår omställningsresa, så det var värdefullt att få veta mer om hur AM-tekniken kan användas, sade Daniel Karlsson.
– Vi hoppas att AM-dagen blir ett årligt forum där vi lyfter de här frågorna och lär av varandra. Teknikutvecklingen går snabbare än någonsin och en föränderlig omvärld innebär nya förutsättningar. Industrin och forskare måste jobba parallellt för att svensk tillverkningsindustri ska vara väl rustad i omställningen, säger Lennart Malmsköld från Högskolan Väst, som också var arrangör till AM-dagen.
